Törstig Planet

 i Nyheter

Sammanfattning av Törstig Planet – Thirsty Planet (The Economist 02.03.19)

Hur nära är egentligen verkligheten den dystopiska värld som illustreras i litteraturen och filmerna, där människan står inför en ständig kamp att komma över några droppar drickbart vatten? Klimatförändringar och befolkningstillväxt är två stora bidragande faktorer till att färskvattnet ligger under hot. Ytterligare en viktig anledning, och kanske den som är mest överhängande, är hur våra vattenresurser används eller snarare – hur det missköts.

Jordens yta består till 70% av vatten, enbart 0,75% är färskvatten. 97,5% är saltvatten, 1,75% är fryst vatten och utav de 0,75% som är färskvatten är 0,3% ytvatten. Ytvattnet täcker 59% av människors behov, vilket pekar på en möjlig katastrof om vi inte kan hushålla och återvinna vattnet. Problemet vi står inför är inte teknologiskt utan snarare något som ligger på ledningsnivå. Ett annat problem är idén om att vatten är en mänsklig rättighet och ska därmed vara gratis. Detta leder även till överkonsumtion.

60% av vattnet återvinns genom naturliga cykler, men det finns tydliga exempel på att det finns en naturlig gräns som överskridits. Aral Sea, en gång den fjärde största sjön i världen är i princip en saltöken. Vattennivåerna i Kapstaden har sjunkit till under 20% och i Sao Paulo sjönk vattenreservoarerna till 5% av sin kapacitet. En fjärdedel av jordens befolkning lever idag där vattennivån är allvarligt låg. För 100 år sedan låg siffran på 14% och den vattenmängd vi använder har ökat med sex gånger på 100 år. Detta förväntas att öka mellan 20-50% år 2050 samtidigt förväntas antalet människor som har knappa vattentillgångar öka från 1,9 miljarder till 3,2 miljarder samma år. Det går åt 4600km³ vatten varje år vilket är nära maxgränsen.

År 2050 förväntas befolkningsantalet öka med 2 miljarder. Det är ovisst hur mycket vatten som kommer att gå åt till att föda befolkningstillskottet. En del förutspår att det kommer krävas stora mängder vatten, men OECD har tillit till att teknologin kan komma till räddning. Klimat-förändringarna är svårare att förutspå, forskare är eniga om att de områden som har gott om vatten kommer att få större vattentillgångar, medan de områden som är torra – kommer bli ännu torrare. Växthuseffekten har genom dramatiska väderförändringar påverkat 300 miljoner människor de senaste två decennierna. Förhöjd temperatur och förhöjda havsvattennivåer ger en väderprognos med intensiva stormar. Förhöjda vattennivåer som är konsekvensen av de smältande isarna är en kortsiktig effekt av klimatförändringarna som sker, i det långa loppet kommer det leda till sjunkande vattennivåer. Minskat vattenflöde är delvis på grund av bristen av regn men genom att dramatisk exploatera våra floder genom dämningar har vi själva minskat vattenflödet.

Sjöar och floder

Heliga floden Yamuna som utmynnar i floden Ganges är kraftigt förorenad. Mängden bakterier per 100ml ligger på 3 miljoner gånger mer än vad som anses ofarligt. Vattenflödet har minskat med 50% sedan 1970, mestadels på grund av hydroelektriska dammar, men vattenflödet ökar något nu då det tillförs friskt vatten från smältande glaciärer i Himalaya. Ganges förblir förorenat trots två försök att städa upp floden, delvis genom att installera 92 miljoner toaletter och att bygga reningsverk, som har blivit fördröjt på grund av oförmåga att komma överens om design. 400 miljoner människor lever vid floden Ganges och behöver dess vatten.

Tre floder har blivit experiment på hur vi ska kunna rädda färskvattnet. Detta genom storskalig infrastruktur för att frakta vatten, genom digitala övervakningssystem styra vattenflöde samt ekonomisk hävstång. Gennesaretsjön som tillgodosett Israel med färskvatten var under fem år utsatt för extrem torka. Ett skyfall som höll i sig i två månader räddade katastrofsituationen.

Regnfallet kunde dock inte säkra vattentillgångarna och mer än hälften vattnet som används är avsaltat havsvatten. Under torkan trappades utpumpningen av vattnet ner från 400km³ till 70m år 2018. Sjön fylls med avsaltat havsvatten och används som vattenreserv. Gula floden i Kina har drabbats av både översvämningar och varit nära till uttorkning, 1997 användes så mycket av vattnet att floden enbart kunde nå havet 139 dagar om året. Idag har Kina världens mest avancerade vattenransoneringssystem och flödet till havet hålls stabilt. Den tredje floden är Murray-Darling i Australien. Floden var utsatt för torka i över ett årtionde och trots detta slösades mängder av vatten. Australiensiska regeringen försökte rädda situationen genom att köpa en del av böndernas vattenlicenser och genom att finansiera effektivare bevattningssystem. Åtgärderna har tyvärr varit mindre effektiva.

Grundvatten

Indien är ett av få länder som använder grundvattnet till större del. Exploatering av grundvattnet har lett till höga halter av olika kemikalier som utgör stor fara för Indiens fattigaste befolkning, där grundvattnet används dagligen till att dricka och att bada i. Kemikalierna kommer från industriellt avloppsvatten och höga halter av besprutningsmedel, bland annat. Vattnet kostar inget i Indien och enligt lag har landägare rätt att använda allt vatten som finns på och under deras mark. Politiker vinner gärna väljare genom att erbjuda billig eller gratis elektricitet, vilket bidrar stort till exploateringen.

Avsaltning

Avsaltningsanläggningar är på många sätt effektivt, och havsvatten är en stor resurs. Det finns dock tre problem med avsaltningsanläggningar. Det är kostsamt att frakta vattnet till inlandet. Avsaltning är en dyr affär och det förklarar varför de flesta anläggningar är i höginkomstländer. Det andra problemet är hög energiförbrukning, där Israel ligger i framkant med innovativa membran som använder energin effektivare. Slaggprodukter är det tredje problemet, stora mängder saltlösning samlas efter avsaltning och kommer detta ut i havet sänks syrenivåerna i vattnet.

Spara vatten

Enorma mängder vatten går förlorat av olika orsaker. 30% av vattnet som används till lantbruk går förlorat genom matsvinn. Ineffektiva bevattningssystem, läckage, stöld och människors bristande insyn i hur mycket vatten de faktiskt konsumerar är stora faktorer till att enorma mängder vatten går till spillo. Genom droppbevattningssystem kan vi ta vara på 97% av vattnet och genom att plantera mindre av de grödor som kräver mest vatten kan det sparas in stora mängder. Andra lösningar är att utveckla sensorer som kan lokalisera läckage för snabbare åtgärder. Det räknas med att folk, åtminstone i höginkomstländer, kommer bli mer medvetna om deras konsumtion. Många stora företag börjar ta sitt ansvar, exempelvis Nestlé som snart nått målet att minska vattenanvändningen i alla deras produktkategorier.

Slutsats

Problemet kan angripas på två olika håll; genom att hitta nya vattenkällor och effektivisera upphämtning, behandling och utleverering av vatten samt att effektivisera upphämtning och användning av vatten från färskvattenkällor, främst i fattigare samhällen med låga vattennivåer. Det sistnämnda kan göras genom att utbilda lokalbefolkning och installera lagringssystem, borra vattenbrunnar, uppsamling av regnvatten och att säkerställa att vattnet är fritt från giftiga ämnen.