RADON

Radon är en ädelgas och ett grundämne med symbolen Rn. Det är egentligen en grupp av radioaktiva substanser som avger alfa-, beta- och gammastrålning. Radon finns naturligt i många isotopformer. Här handlar det om radon 222 och radon 220 (toron), eftersom det är dessa former som förknippas med hälsorisker för människan. De bildas genom sönderfall av uran, radium och torium i berggrunden. Radon strömmar genom marken i gasform eller upplöst i vatten.

Radonet kommer in i människokroppen via munnen och lungorna. Samtidigt bryts det ned till så kallade radondöttrar, som bly-, polonium- och vismut-isotoper. Det är dessa isotoper som anses vara den främsta källan till joniserad strålning till kroppsorganen.

Hur blir vi exponerade för radon?
Vi exponeras genom att bo i hus byggda av cement eller betong (t.ex. blågrå lättbetong) som innehåller radon; genom att bo ovanpå uranhaltig bergrund; genom att andas in radongas från duschen eller diskmaskinen; genom att dricka radonhaltigt vatten från brunnen eller kranen. Enskilda borrade brunnar är den främsta källan.

Hur påverkas vi av radon?
Det mesta av det radon vi får i oss passerar ut med urinen och utandningsluften innan det hinner avge strålning, men den strålning som blir kvar är cancerframkallande: Den orsakar lungcancer (med förhöjd risk för rökare) och magcancer. Radon är dessutom fettlösligt, och man tror att några av dess nedbrytningsprodukter ansamlas i fettvävnaden.

Radonets hälsorisker uttrycks vetenskapligt som relationer mellan intagen dos, kroppsvikt, vilka organ som exponeras, hur länge och av vilken typ av strålning. EDE (effektiv dos-ekvivalent) är ett sådant sammansatt mått. Den viktiga innebörden av detta är att barn löper större risk än vuxna, eftersom de har lägre kroppsvikt. Radon har ingen lukt, smak eller färg, och dess verkan är uppskjuten. Ett barn som får i sig radon utvecklar inte cancer förrän i vuxen ålder.

Becquerel (Bq) är det mått som används för mängden radioaktivitet per volym luft eller vatten. I Sverige klassas en nivå på 1000 Bq eller däröver per liter vatten som definitivt skadlig. Nivåer under 100 Bq per liter anses ofarliga. Olika länder har olika gränsvärden.

Hur undviker man radon?
Man kan konsultera en radonkarta för att se om man bor i ett riskområde. I så fall kan man låta testa sitt hus. Om man har egen brunn, kan man få vattnet analyserat. Ett hus med skadliga nivåer radongas måste ventileras för att bli beboeligt. Det kan bli en komplicerad och dyr affär. Man kan också bli förelagd att åtgärda sitt hus.

När det gäller att avskilja radon från vatten så finns två metoder i bruk idag: filtrering med aktivt kol och luftning. Flera företag har apparater ute på marknaden. Problemet med kolfilter är att det både kan utvecklas till en bakteriehärd och till en radioaktiv källa om man inte byter det i tid, och radonhalten i vattnet kan variera starkt över tiden.

Det enklaste sättet att lufta är helt enkelt att vispa eller koka sitt dricksvatten, en metod som småbarnsföräldrar rekommenderas när de gör välling. Sedan 1997 kan man i Sverige få bidrag för att åtgärda för höga radonhalter i luften eller vattnet. Bidraget söks via kommunen hos länsstyrelsen.