OM VATTEN UTAN MINERAL

Bör man dricka destillerat vatten?
Rubbas mineralbalansen?
Dräneras kroppen på nyttiga mineral?

Många människor tror att destillerat vatten är skadligt för kroppen på grund av bristen på salter och mineral. Vatten som har behandlats med destillation, omvänd osmos, avjonisering eller på annat sätt gjorts högrent har ett mycket lågt innehåll av salter och mineral, uttryckt som TDS (total dissolved solids). Med "vanligt" dricksvatten brukar man mena vatten med en mineralhalt på cirka 300 milli-gram TDS per liter. Med låg halt menar man vatten med mindre än 100 mg TDS per liter.

Människokroppen behöver ständigt fyllas på med ett stort antal mineral. Alla mineral finns ursprungligen i marken. Växter tar åt sig mineral från marken till sin biologiska uppbyggnad, och människan får i sig alla nödvändiga mineral av att äta växter och djur. Cirka 95 % av vårt behov av mineral tillförs via maten, resten via vatten. Dricksvattnets betydelse – i det här avseendet – är alltså marginell.

Hårt vatten
Studier från senare tid har visat att människor som dricker hårt vatten med högt mineralinnehåll – huvudsakligen de "nyttiga" mineralen magnesium och kalcium – har mindre benägenhet att få hjärtattacker än människor som dricker mjukt vatten. Några tolkar detta som att hårt vatten är bra för kroppen.

Mjukt vatten som är mer korrosivt än hårt vatten tar upp flera oönskade kemiska ämnen från ledningsrören och från marken, medan hårt vatten avsätter mycket magnesium och kalcium i rören och därigenom skyddar vattnet från andra föroreningar. Slutsatsen att det är just det hårda vattnet som är nyttigt är alltså inte helt självklar.

Uttorkning
När kroppen utsätts för stark uttorkning – vid långvarig kroppsansträngning eller vid stark värme, om man har långvarig diarré eller helt enkelt lider av törst på grund av vattenbrist (vilket ju ofta hänger ihop med brist på mat) – då vet vi att kroppen bättre tillgodogör sig vatten som innehåller salter och mineral. Vätskeersättningsmedel består av salt och socker. I sådana situationer gör alltså vattnets mineralinnehåll att kroppen återhämtar sig snabbare.

Kroppens reglersystem
För övrigt har kroppen ett reglersystem som upprätthåller en dynamisk jämvikt i fördelningen av salter och mineral i våra kroppsvätskor. Det osmotiska trycket driver vattnet in eller ut genom cellernas väggar och håller koncentrationen av salter och mineral på rätt nivå. Njurarna tolererar bara en avvikelse på 3 % och balansen återställs på någon minut.

Så fort avvikelsen tenderar att bli större så utlöses ett av kroppens tre kontrollsystem, som antingen ser till att blodet tar till sig mera vatten, ser till att plasman tar till sig mera natrium, eller helt enkelt signalerar törst. Njurarna står för den totala kontrollen av kroppsvätskornas koncentrationer. De filtrerar omkring 180 liter vatten om dygnet. Över 99 % går tillbaka till vävnaderna. 1 till 1,5 liter utsöndras som urin.

Oavsett vilket vatten man dricker så sköter kroppen fördelningen av mineral dels genom salivavsöndring som innehåller natriumklorid, kalium och bikarbonat, dels genom att magen och tarmarna utsöndrar kalium och natrium. Så ser kroppen till att det vatten som via blodbanan transporteras ut i cellerna alltid är försett med de mineral och salter som behövs. I tunntarmen absorberas det mesta (94 %) av det vatten som passerar mag-tarmkanalen.

Destillerat vatten dränerar i viss mån kroppen på mineral, men det gäller då mineral som cellerna har gjort sig av med, dvs. avfallsprodukter som av vattnet transporteras till lungorna och njurarna för att därifrån utsöndras ur systemet. Vatten kan inte föra bort mineral som redan har tagits upp i cellvävnaden.

Smak
Smaken är inte oviktig. Många menar att destillerat vatten är smaklöst eller smakar "platt". Vid jämförande smaktester har det dock visat sig att människor har väldigt svårt att tala om vilket vatten som är destillerat och vilket som inte är det. Ett rent vatten ska inte ha någon smak. Rent vatten tar mycket snabbt upp smak från det kärl det förvaras i, om kärlet inte är gjort av ett mycket opåverkbart material.

Exempel
Miljontals människor har under långa tider enbart druckit vatten utan mineral (regnvatten). På den amerikanska flottans fartyg har enbart destillerat vatten serverats i 50 år. Astronauter dricker avmineraliserat vatten under rymdfärder. Dessutom finns många platser runt om i världen där det tillgängliga dricksvattnet har låg mineralhalt.

Ingenstans har man hos friska personer konstaterat några negativa effekter på hälsan som skulle bero på mineral- eller saltbrist i dricksvattnet (det finns, som alltid, undantag, t.ex. vissa bergsmiljöer med extrem jodbrist i både mat och vatten, där människor har högre förekomst av struma). Vad man däremot med säkerhet kan hävda, är att det alltid är bra att dricka rent vatten, fritt från mikroorganismer och gifter.