HVR

Den långsamma förgiftningen

När några miljoner människor förgiftas av arsenik i brunnsvatten som har skett i Västbengalen och Bangladesh eller när 400.000 människor smittas samtidigt av patogena organismer i kranvattnet (i detta fall Cryptosporidium) och något hundratal dör, vilket skedde för något år sedan i Milwaukee i Wisconsin, USA, då blir det stora rubriker i media.
   Men när Smittskyddsinstitutet rapporterar att vi i snitt drabbas 1,5 gånger per år av maginfluensor som beror på bakterier i dricksvattnet väcker det ingen större uppmärksamhet.
   Inte heller väcker den smygande förgiftningen av världens dricksvattenkällor någon nämnvärd uppmärksamhet. Vi har därför sammanställt ett axplock av aktuella citat och referat från olika håll.

”Var campylobactersmittan kommer ifrån vet vi inte. För samtidigt som antalet smittade kycklingar har minskat har antalet sjukdomsfall ökat. Men smittan måste finnas antingen i livsmedel eller i vatten för campylobacter smittar normalt inte från person till person.”
Yvonne Andersson, Smittskyddsinstitutet, i Vår Föda nr 5, 1997.

”De största problemen (med dricksvattnet) är … vattenburen smitta, radon, cyanobakterier, desinfektionsbiprodukter, koppar och bekämpningsmedel.”

Miljö- och hälsoutredningens betänkande, enligt Vår Föda nr 5, 1997.

I byn Nasipur, med cirka 2000 invånare, i Västbengalen är halten (fluor) 14 milligram per liter dricksvatten. Enligt officiella källor har hittills 300 människor av alla åldrar blivit förlamade, enligt bybor är det så många som 1.200. Många har nämligen redan dött.
The Statesman, Calcutta, 19 april 1998.

När dricksvatten kloreras – för att döda mikroorganismer och för att ta bort dålig lukt och smak – reagerar kloret med organiska ämnen som alltid i varierande koncentrationer finns i vattnet och i våra vattenledningar. Då uppstår nya ämnen, så kallade desinfektions-biprodukter, där gruppen trihalometaner (THM) är den mest kända. Dessa ämnen anses kunna öka risken för cancer i urinblåsan, grovtarmen och ändtarmen. Nu misstänker man att det kan finnas ett samband mellan höga halter av THM och missfall i början av graviditeten. I en studie som offentliggjordes i februari har man försökt kartlägga sambandet mellan antalet missfall hos drygt fem tusen kvinnor i Kalifornien och deras intag av THM via dricksvatten. Halten av THM har man uppskattat utifrån provtagning hos vattenverken.

”Flera händelser på senare tid visar att både dricksvatten och sjövatten kan överföra infektioner av serotyp O157:H7 (E. coli/EHEC).
Peter Feng, US Food and Drug Administration.

Mikrocystiner kan redan i mycket låga koncentrationer (miljarddelar) vara hälsovådliga för djur och människor. Många fall är kända där boskap har dött efter att ha druckit vatten som har varit slemmigt av algblomning, och även människor har blivit sjuka. Man har också funnit mikrocystiner i odlad lax och i odlade räkor. Flera länder håller nu på att utarbeta gränsvärden för tillåtna koncentrationer i dricksvatten.
   Mikrocystiner är hepatotoxiska, med vilket menas att de är skadliga för levern. Man tror också att de befrämjar tumörväxt. Man studerar också samreaktioner mellan mikrocystiner och bland annat aflatoxin och kväveföreningar med avseende på cancerframkallande egenskaper.
   MTBE – metyl-tertiär-butyl-eter, en bensintillsats som ska ge renare förbränning, har på senare år dykt upp som en hotfull vattenförorening speciellt i Kaliforniska ytvattentäkter. Den sprids från läckande tankar och rörledningar och från tvåtakts utombordsmotorer och misstänks vara cancerogen.
   Ammoniumperklorat används i tillverkningen av raketbränsle och anses kunna störa sköldkörtelns funktioner hos människan. Utsläpp från raketbränslefabriker har konstaterats i flera sjöar och i Coloradofloden, som är vattentäkt för Utah, Nevada, Arizona och Kalifornien. Bägge föreningarna är mycket vattenlösliga och kräver komplicerad och dyrbar reningsteknik.
Water Technology, december 1997

”The American Microbiological Society publicerade 1995 rapporten ’A Global Decline in the Microbiological Safety of Water’, som varnar för ökningar i förekomsten av vattenburna sjukdomar och epidemier både i industriländer och utvecklingsländer. Rapporten menar att 80 % av infektionssjukdomarna i världen troligen är vattenrelaterade och att varje år diarrésjukdomar, inklusive Kryptosporidios dödar omkring två miljoner barn och orsakar mer än 900 miljoner infektioner.”
Nyhetsbrev från Texas WaterNet (HVR:s övers.)

”Det är svårt att avgöra hur man skall väga en mycket liten risk för cancer mot en påtaglig risk för magsjuka, som i värsta fall för svaga personer också kan få en dödlig utgång. Riskerna för kloreringsbiprodukter bedöms var mycket små jämfört med riskerna med ett otillfredsställande desinfekterat ytvatten. Man kan ändå inte negligera dem. Det bör också noteras, att även om man vet mest om kloreringsbiprodukter ger också andra desinfektionsmedel upphov till oönskade, potentiellt toxiska ämnen.”
Tore Stenström & Eva Sandberg (Livsmedelsverket): ”Desinfektion av dricksvatten III”, Vatten, nr 4 1996.

I regnvattenprover från Abisko har forskare funnit vissa växtgifter i koncentrationer som är 2.400 gånger högre än EU:s gränsvärde för dricksvatten.
Ny Teknik (1995:3).

 

 

 

 

Information om vatten

Fler farliga kemikalier - sep 2014

Ultra rent vatten är bra för hälsan - sep 2014

Kan fluor i brunnsvatten försämra IQ? - sep 2014

Vattenbankomater i Indien - sep 2014

Film om den kemiska belastningen i kroppen (Body Burden) - april 2010

Fler artiklar ...

 

© Copyright HVR Water Purification AB, SWEDEN Dela